Hejsan!

Det har nu gått 5 dagars sedan Tjejvasan 2009, som tyvärr slutade i flopp för mig. Jag fick bryta pga skavsår efter 21 km, ynka 9 km kvar, men det gick inte att förtsätta, det gjorde så ont.

Jag som köpte ny skidutrustning i December och åkte upp till mina föräldrar i Jämtland och tränade. Drygt 3 mil han det bli där. Jag blev sjuk men piggnade till lagom till det Vasaloppsläger i Bruksvallarna som vi var anmälda till. Där åkte jag ytterligare 3 mil utan att få skavsår.Vi fick massor av bra tips och lärde oss jättemycket, inte illa att få tekniktips av Tomas Wassberg och Mikael Myhr. En inspirerande föreläsning av Susanne Gunnarsson han vi med där uppe i Härjedalen också.

Jag var så laddad när vi åkte upp till Rättvik, knappt nervös när vi åkte till starten. Tråkigt då att det slutade med att jag inte kom i mål. Jag hade ju mer krafter kvar i både armar och ben. Men nu ska jag sikta framåt, nästa år ställer jag upp igen, och då med tejpade hälar och en aning om vad jag ger mig in på, och då ska jag i mål.

Jag sitter här uppe på 6:e våningen på konferensavdelningen med min kollega Rosa som inte bara är Healtclub Manager utan också kostrådgivare och pratar om både träning och kost.Inför Tjejvasan så laddade jag med kolhydrater men nu ska jag nog försöka dra ner på det och satsa på powerwalking och stavgång nu när våren är på väg. Med lite tur kommer vi få Rosa att skriva lite om kost här i bloggen.

Är det någon som har tips på hur man undviker skavsår och liknande under skidåkning?

Vi hörs /Maria

Vi bodde på ett mysigt hotell i Rättvik, Lerdalshöjden och bilade upp dit på fredagen. Laddade med pastabuffé på kvällen, sov några timmar och sedan var det dags för oss tjejer som skulle åka på lördagen att packa oss iväg. Våra fantastiskt vänliga kollegor Magnus och Niklas som skulle åka sitt lopp om söndagen skjutsade oss. Vi tryckte in oss hela gänget i vår tjusiga oranga Landrover och band fast skidorna på taket. Lite spända, nervösa och laddade så skrålade vi i kapp till glad 80-talshits på radion medan bilen skumpade iväg till starten i Oxberg.

Här ska åkas skiiiidor, 15 minuter till startskottet.

Såhär glad kan man vara när man kommer fram till första vätskekontrollen i Hökberg

Linda har bara några 100 meter kvar till mååål!

Tjihoo vi klarade det, nu väntar bubbelbad och en god middag

Det behövdes inte någon lång godnattsaga för att somna där på lördagskvällen. Våra grabbar fick skjuts till bussen som skulle gå kl 05.00 i Mora för att komma i tid till sin start i Sälen. Grötfrukost kl 03.45 (någon som blir sugen?) och sedan bar det av för en hel dag i Vasas spår. Vi tjejer kom iväg från hotellet tidigt i ett ganska snöigt väder. Vi körde lugnt och sakta, satt och snaskade lite godis, läste skvallertidningar där i den varma sköna bilen. Mellan varven pep det till i mobilerna, det var SMS tjänsten från Vasaloppet som berättade när någon av killarna passerade en kontroll. Vi var inte avundsjuka på dem :-)!